1997-08-27
boein@nsc.liu.se

Press Release on the inauguration of the NSC C90 and T3E


Nordens kraftfullaste superdatorer invigda i Linköping

Nordens mest kraftfulla beräkningsresurser finns åter i Linköping. På onsdagen invigdes två nya superdatorer av internationell toppklass, Cray C90 och Cray T3E, av kommunikationsminister Ines Uusmann. Med de nya datorerna öppnar sig en rad nya möjligheter inom svensk forskning och för användare inom industrin. Totalt handlar det om en investering på 60 MSEK för Nationellt Superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings Universitet.

- Med de nya datorerna kan vi erbjuda svensk forskning dator-resurser med prestanda och produktionsmiljö av världsklass, säger professor Larsgunnar Nilsson, föreståndare för NSC. Våra användare har med de nya resurserna fått möjligheter att lösa viktiga forskningsproblem som tidigare varit praktiskt omöjliga.

Tillgången till snabba beräkningsdatorer är en förutsättning för modern forskning inom ett flertal discipliner. Ofta är det i praktiken beräkningskapaciteten som sätter gräns för forskningen. Avancerade datorberäkningar ersätter också i allt större utsträckning farliga eller resurskrävande praktiska försök.

- De nya datorerna är en tillgång inte bara för Linköping, utan för hela landet, betonade Ines Uusmann i samband med invigningen. De kommer att få stor betydelse bl a för svensk forskning.

De beräkningsresurser som NSC nu kan erbjuda har blivit möjliga tack vare medel från Rådet för högpresterande datorsystem (HPDR) och ett samarbete med Saab AB och SMHI.

Saab sällade sig redan på 50-talet till pionjärerna inom datoranvändningen och har sedan dess tillhört de världsledande användarna av datorverktyget.

- Vårt engagemang i Cray C90/T3E markerar ambitionen att bibehålla denna position, säger Dan Jangblad, ansvarig för framtida produkter och teknik på Saab. Den datorkraft vi nu har tillgänglig skapar nya möjligheter att med noggrannhet förutsäga bl a inverkan av blixtnedslag och strålning på flygplan.

Saabs engagemang i NSC understryker även viljan till fördjupad forskningssamverkan mellan industri och högskola.

SMHI är en ny partner som sedan i somras använder de nya superdatorerna för beräkningar av väderprognoser, prognoser för havscirkulation och klimatmodeller. Genom det nya datorsystemet kan den väderprognosmodell som SMHI använder utnyttjas i större utsträckning med förbättrade prognoser som följd. Skärgårdsväder, sjöbris och varningar för hårt väder till sjöss är exempel på prognoser som förbättras. Det gäller även avancerade beräkningar av strömmar, havsis, salthalt, temperatur och vattenstånd i Östersjön och Skagerak.

Förutom SMHI har flera nya användare bl a inom industrin kontaktat NSC för eventuell användning av datorerna.

- Med användare som Saab och SMHI ställs självklart mycket höga krav på såväl på tillgänglighet som driftsäkerhet, vilket gör oss attraktiva även för andra kunder. Det finns en växande insikt om att superdatorkapacitet är en resurs som kan ge svensk industri den konkurrenskraft den behöver, säger Larsgunnar Nilsson.

Den nya parallelldatorn CRAY T3E har 216 processorer, totalt 38 Gb primärminne och teoretiska prestanda överstigande 130 Gflops. (1 Gflops = 1 miljard flyttalsoperationer per sekund)

Parallelldator-kapaciteten vid NSC har därmed mer än tiofaldigats. CRAY T3E är den kraftfullaste parallelldatorn i Norden.

Vektordatorn Cray C90 har 6 processorer, 2 Gb primärminne och 1 Gflops teoretisk prestanda per processor. Beräkningskapaciteten är därmed 4,5 gånger starkare och tillgängligt primärminne fyra gånger så stort jämfört med den tidigare vektordatorn CRAY Y-MP.

De båda datorerna arbetar under UNICOS operativsystem och är sammankopplade med höghastighetsnät för att kunna samverka i sk hybrida beräkningar.

NSC har sedan sin tillkomst 1988 tillhandahållit superdatorkapacitet för svensk forskning och industri.

För ytterligare information:

http://www.nsc.liu.se/

Pontus Matstoms, NSC, tel 0708-88 44 03

Lars Moen, SMHI, tel 011-15 84 48

Dan Jangblad, SAAB, tel 013 - 18 13 56

Lars Holberg, Universitetet, 013 - 28 16 94

Så här använder SMHI de nya superdatorerna

SMHI har sedan i juni använt de nya superdatorerna med goda resultat. Den utökade datorkapaciteten, helt nödvändig för framtidens krävande beräkningar, gör att prognoserna blir tillgängliga tidigare jämfört med föregående datorsystem, samt att precisionen och detaljrikedomen i beräkningarna ökar. Superdatorerna i Linköping är sammankopplade med SMHIs datorsystem med en telelinje på 2 Mbit/s.

SMHI utnyttjar de nya datorerna för beräkningar av operativa modeller och klimatmodeller. De operativa modellerna innefattar väderprognosberäkningar, HIRLAM (High Resolution Limited Area Modelling) och prognosberäkningar för havscirkulation, HIROMB (High Resolution Operational Model of the Baltic Sea Area).

HIRLAM är en väderprognosmodell som tagits fram i samarbete mellan vädertjänster i Norden, Holland, Irland och Spanien. HIRLAM bygger på fysikaliska grundlagar och på förfinad beskrivning av processer som t ex molnbildning och nederbörd, samt på utnyttjande av observationsdata. HIRLAM har använts i en enklare version på SMHI sedan 1992. Detaljrikedomen och precisionen hos HIRLAM, vilket är en förutsättning för förbättrade och automatiserade väderprognoser, kan nu tas tillvara fullt ut genom det nya datorsystemet i Linköping. Några exempel på förbättrade prognoser är skärgårdsväder och sjöbris samt varningar för hårt väder till sjöss. Det blir också möjligt att bättre ta tillvara observationer från t ex radar och satellit. Beräkningar görs fyra gånger per dygn över ett område där Europa och Nordatlanten ingår.

HIROMB är en modell för prognosberäkning av strömmar, havsis, salthalt, temperatur och vattenstånd för Östersjön och Skagerak. Modellen används bl a för strömprognoser, t ex hur det polska översvämningsvattnet kommer att spridas, vilka områden som kan komma att drabbas av alger. Vidare kan lämpliga sökområden urskiljas vid båtolyckor eller oljespridning. Kopplingen mellan meteorologi och oceanografi är en gemensam grund för beräkningarna, HIROMB bygger på de väderfält som beräknas i HIRLAM. Den nya superdatorn i Linköping är en förutsättning för att klara de avancerade beräkningarna, de operationella prognoserna blir också unika i sitt slag. Från senhösten planeras HIROMB vara i drift i full skala med en prognosberäkning per dag.

De nya superdatorerna kommer även att nyttjas för beräkning med klimatmodeller, där regionala klimatscenarier för 50-100 år studeras. Klimatberäkningarna kommer främst att utföras av Rossby Centre, en ny forskningsenhet vid SMHI. Rossby Centre ingår i det svenska klimatmodelleringsprogrammet SWECLIM, som bedrivs av universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg i samarbete med SMHI. En central fråga för projektet som helhet är vilka processer i atmosfären och på jorden som styr klimatet i Sverige och Norden.

För ytterligare information:

Lars Moen, SMHI, 011-15 84 48

Jan Svensson, SMHI (teknik), 011-15 84 78

Nils Gustafsson, SMHI (HIRLAM), 011-15 81 65

Hans Dahlin, SMHI (HIROMB), 011-15 83 05