Nordens mest kraftfulla beräkningsresurser finns åter
i Linköping. På onsdagen invigdes två nya superdatorer
av internationell toppklass,
Cray C90 och
Cray T3E, av kommunikationsminister
Ines Uusmann. Med de nya datorerna öppnar sig en rad nya
möjligheter inom svensk forskning och för användare
inom industrin. Totalt handlar det om en investering på 60
MSEK för Nationellt Superdatorcentrum (NSC) vid Linköpings
Universitet.
- Med de nya datorerna kan vi erbjuda svensk forskning dator-resurser med prestanda och produktionsmiljö av världsklass, säger professor Larsgunnar Nilsson, föreståndare för NSC. Våra användare har med de nya resurserna fått möjligheter att lösa viktiga forskningsproblem som tidigare varit praktiskt omöjliga.
Tillgången till snabba beräkningsdatorer är en
förutsättning för modern forskning inom ett flertal
discipliner. Ofta är det i praktiken beräkningskapaciteten
som sätter gräns för forskningen. Avancerade datorberäkningar
ersätter också i allt större utsträckning
farliga eller resurskrävande praktiska försök.
- De nya datorerna är en tillgång inte bara för Linköping, utan för hela landet, betonade Ines Uusmann i samband med invigningen. De kommer att få stor betydelse bl a för svensk forskning.
De beräkningsresurser som NSC nu kan erbjuda har blivit
möjliga tack vare medel från Rådet för högpresterande
datorsystem (HPDR) och ett samarbete med Saab AB och SMHI.
Saab sällade sig redan på 50-talet till pionjärerna
inom datoranvändningen och har sedan dess tillhört de
världsledande användarna av datorverktyget.
- Vårt engagemang i Cray C90/T3E markerar ambitionen att bibehålla denna position, säger Dan Jangblad, ansvarig för framtida produkter och teknik på Saab. Den datorkraft vi nu har tillgänglig skapar nya möjligheter att med noggrannhet förutsäga bl a inverkan av blixtnedslag och strålning på flygplan.
Saabs engagemang i NSC understryker även viljan till fördjupad forskningssamverkan mellan industri och högskola.
SMHI är en ny partner som sedan i somras använder de
nya superdatorerna för beräkningar av väderprognoser,
prognoser för havscirkulation och klimatmodeller. Genom det
nya datorsystemet kan den väderprognosmodell som SMHI använder
utnyttjas i större utsträckning med förbättrade
prognoser som följd. Skärgårdsväder, sjöbris
och varningar för hårt väder till sjöss är
exempel på prognoser som förbättras. Det gäller
även avancerade beräkningar av strömmar, havsis,
salthalt, temperatur och vattenstånd i Östersjön
och Skagerak.
Förutom SMHI har flera nya användare bl a inom industrin
kontaktat NSC för eventuell användning av datorerna.
- Med användare som Saab och SMHI ställs självklart
mycket höga krav på såväl på tillgänglighet
som driftsäkerhet, vilket gör oss attraktiva även
för andra kunder. Det finns en växande insikt om att
superdatorkapacitet är en resurs som kan ge svensk industri
den konkurrenskraft den behöver, säger Larsgunnar Nilsson.
Den nya parallelldatorn CRAY T3E har 216 processorer, totalt 38 Gb primärminne och teoretiska prestanda överstigande 130 Gflops. (1 Gflops = 1 miljard flyttalsoperationer per sekund)
Parallelldator-kapaciteten
vid NSC har därmed mer än tiofaldigats. CRAY T3E är
den kraftfullaste parallelldatorn i Norden.
Vektordatorn Cray C90 har 6 processorer, 2 Gb primärminne
och 1 Gflops teoretisk prestanda per processor. Beräkningskapaciteten
är därmed 4,5 gånger starkare och tillgängligt
primärminne fyra gånger så stort jämfört
med den tidigare vektordatorn CRAY Y-MP.
De båda datorerna arbetar under UNICOS operativsystem och
är sammankopplade med höghastighetsnät för
att kunna samverka i sk hybrida beräkningar.
NSC har sedan sin tillkomst 1988 tillhandahållit superdatorkapacitet
för svensk forskning och industri.
För ytterligare information:
Pontus Matstoms, NSC, tel 0708-88 44 03
Lars Moen, SMHI, tel 011-15 84 48
Dan Jangblad, SAAB, tel 013 - 18 13 56
Lars Holberg, Universitetet, 013 - 28 16 94
SMHI har sedan i juni använt de nya superdatorerna med goda resultat. Den utökade datorkapaciteten, helt nödvändig för framtidens krävande beräkningar, gör att prognoserna blir tillgängliga tidigare jämfört med föregående datorsystem, samt att precisionen och detaljrikedomen i beräkningarna ökar. Superdatorerna i Linköping är sammankopplade med SMHIs datorsystem med en telelinje på 2 Mbit/s.
SMHI utnyttjar de nya datorerna för beräkningar av
operativa modeller och klimatmodeller. De operativa modellerna
innefattar väderprognosberäkningar, HIRLAM (High Resolution
Limited Area Modelling) och prognosberäkningar för havscirkulation,
HIROMB (High Resolution Operational Model of the Baltic Sea Area).
HIRLAM är en väderprognosmodell som tagits fram i samarbete
mellan vädertjänster i Norden, Holland, Irland och Spanien.
HIRLAM bygger på fysikaliska grundlagar och på förfinad
beskrivning av processer som t ex molnbildning och nederbörd,
samt på utnyttjande av observationsdata. HIRLAM har använts
i en enklare version på SMHI sedan 1992. Detaljrikedomen
och precisionen hos HIRLAM, vilket är en förutsättning
för förbättrade och automatiserade väderprognoser,
kan nu tas tillvara fullt ut genom det nya datorsystemet i Linköping.
Några exempel på förbättrade prognoser är
skärgårdsväder och sjöbris samt varningar
för hårt väder till sjöss. Det blir också
möjligt att bättre ta tillvara observationer från
t ex radar och satellit. Beräkningar görs fyra gånger
per dygn över ett område där Europa och Nordatlanten
ingår.
HIROMB är en modell för prognosberäkning av strömmar,
havsis, salthalt, temperatur och vattenstånd för Östersjön
och Skagerak. Modellen används bl a för strömprognoser,
t ex hur det polska översvämningsvattnet kommer att
spridas, vilka områden som kan komma att drabbas av alger.
Vidare kan lämpliga sökområden urskiljas vid båtolyckor
eller oljespridning. Kopplingen mellan meteorologi och oceanografi
är en gemensam grund för beräkningarna, HIROMB
bygger på de väderfält som beräknas i HIRLAM.
Den nya superdatorn i Linköping är en förutsättning
för att klara de avancerade beräkningarna, de operationella
prognoserna blir också unika i sitt slag. Från senhösten
planeras HIROMB vara i drift i full skala med en prognosberäkning
per dag.
De nya superdatorerna kommer även att nyttjas för beräkning med klimatmodeller, där regionala klimatscenarier för 50-100 år studeras. Klimatberäkningarna kommer främst att utföras av Rossby Centre, en ny forskningsenhet vid SMHI. Rossby Centre ingår i det svenska klimatmodelleringsprogrammet SWECLIM, som bedrivs av universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg i samarbete med SMHI. En central fråga för projektet som helhet är vilka processer i atmosfären och på jorden som styr klimatet i Sverige och Norden.
För ytterligare information:
Lars Moen, SMHI, 011-15 84 48
Jan Svensson, SMHI (teknik), 011-15 84 78
Nils Gustafsson, SMHI (HIRLAM), 011-15 81 65
Hans Dahlin, SMHI (HIROMB), 011-15 83 05
